förr och nu

Brr! Nu springer det isbjörnar här inne! Jag och becca har frysit som grisar, och imorse när jag stängde fönstret så började beccus svettas istället. Nu har jag öppnat igen och precis tittat klart på ringaren i notredame, den är grym.

För i övrigt så mår jag bättre än vanligt och blir ständigt påmind om att killar suger, och att jag vill leva i celibat, eller bli nunna, också ett schysst förslag. Ikväll kankse dan kommer hit iallefall och ska umgås med mig och beccis, det ska bli ganska trevligt eftersom att jag aldrig har träffat gossen. Sääkert en mysig prick!
Jag har också kommit fram till att jag älskar att sova själv. jag vet inte vad det är, men jag har typ vänt alla mina åsikter till motsatsen, eller ah, ett par stycken.. Tex:

Förr kände jag att jag verkligen ville ha barn, och att jag skulle kunna skaffa en liten knodd nu.
Nu känner jag mest att det nda barn gör att att skrika, bajsa, sova, äta och suga på min tutte. Jag tänker aldrig heller amma mina barn, om jag får några. Och jag vill ju knappast ha en på ett tag. Ska vänta tills jag är minst 25, 30 iallefall.

Förr ville jag gifta mig, och ha ett bröllop med 300 gäster vid stranden och ha en klänning med 100 meters släp.
- Nu undrar jag mest vad fan jag tänkte med, och vem vill ha ett sånt bröllop liksom, miljonbröllop. Nu vill jag inte ens gifta mig längre.

Förr hatade att vara ensam, det var det värsta jag visste, och jag kunde börja gråta om jag var tvungen att sova själv.
- Nu är det det bästa jag vet, tystnaden, all plats man får för sig själv, och man kan göra vaad man vill när man vaknar morgonen efter. Vill jag vrida på stereon till max så gör jag det. (Becca är dock ett undantag, henne är jag van att ha brevid mig)

Förr ville jag ha en pojkvän, och jag ville verkligen vara kär.
- Nu är det skönt att inte ha någon, att kunna göra vad man vill när man vill. Och inte vill jag vara kär heller, det är bara onödigt och slöseri på energi. Speciellt om man träffar en kille som är jätte snäll och mysig i början och sen när man är fast så blir han ett asshole, tyvärr har jag råkat ut för det, och det är inte narre, asså!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0